Replik om nystartzoner

Daniel Kristoffersson och Magnus Hansson, IF Metall nämner några exempel av ekonomiska frizoner som inte har med Göteborg att göra. De undviker att nämna Frankrike – det exempel som Göteborgs kommun lutar sig mot – eftersom det får deras kritik att falla platt.

Då Göteborgs kommunstyrelse härom året tog del av resultatet i den ’Franska modellen’, visade utvecklingen av förstaden och ekonomiska frizonen Vaulx-en-Velin (en förstad till Lyon) många positiva erfarenheter. En slutsats var att för att nå framgång var ett lokalt politiskt mandat och engagemang nödvändigt. Vidare är det i ett frizonsområde viktigt att just de boende ska komma i fråga för skattelättnaderna. Det är också självklart att det inte får bli frizoner som frångår eller motarbetar facklig verksamhet, kollektivavtal eller miljölagar.

Det är angeläget att aktivt finna nya metoder att bryta utvecklingen med det utanförskap som följer av att ett område präglat av hög arbetslöshet och låg ekonomisk utveckling. Här står Göteborg inför en stor utmaning. En möjlig väg är en modell som bygger på att stärka områdets egen bärkraft och attraktionsvärde. Detta har man tidigare nått framgång med i bland annat Frankrike som var tidigt ute med ekonomiska frizoner.

Frankrike har uttalade mål med sitt stadsbyggande att minska sociala problem som boendesegregation, våld samt skillnader i utbildnings- och sysselsättningsnivåer. Därför fick landet 1996 tillstånd av EU att pröva det man kallade ekonomiska frizoner (Zones Franches Urbaines, ZFU) för att locka företag att placera sin verksamhet i utsatta områden. Syftet var att långvarigt öka förvärvsgraden i dessa områden. För att ett område skall bli klassat som ZFU krävs att det präglas av hög arbetslöshet, signifikant ung befolkning, få högskoleutbildade samt att skattepotentialen i området är låg bland invånarna.

Således måste flera kriterier uppfyllas för att få de fördelar som erbjuds en ekonomisk frizon. Ett tydligt krav för att ett företag i området skall kunna bli föremål för ekonomiska fördelar, är att en tredjedel av anställningarna sker från området.

Enligt det franska exemplet reducerades arbetsgivaravgiften med 100 procent under maximalt 5 år i en ekonomisk frizon. Därefter trappas arbetsgivaravgiften stegvis upp under 3 år för företag med fler än 5 anställda och under 9 år för företag med färre än 5 anställda. I Frankrike finns idag 85 ZFU med en sammanlagd befolkning på drygt 1,5 miljoner människor.

Detta är ett exempel på hur det skulle kunna göras. Viktigast är att finna de undantag och incitament som leder till att fler personer inom det aktuella området kan anställas, för att säkerställa att målet med en ökad förvärvsfrekvens självförsörjning skall nås.

En ekonomisk frizon kan bidra till att skapa konkurrenskraft och därmed lockas företag att stanna eller nyetablera sig i området. Drivkrafterna att anställa personer i områden där förvärvsfrekvensen normalt sätt är låg skapar möjlighet att bryta segregationen och öka inflyttningen till dessa. Utöver de goda sociala effekter som människor kan känna genom att komma in i egen försörjning, blir det dessutom minskad efterfrågan på sociala ersättningar. Däri ligger också kompensationen för uteblivna skatteintäkter.

Då Göteborg är en av de städer som troligen skulle ha störst utdelning av de möjliga förbättringarna som denna modell skulle kunna erbjuda borde staden verka för att utreda hur en liknande modell skulle kunna utvecklas för Göteborgsområdet. Regeringens signal att starta upp nystartzoner är en möjlighet som Göteborg inte har råd att missa.

Dela/Spara

Sverige går som tågen borde

Varje vecka kommer nya rapporter om den snabba vändningen i svensk ekonomi där Sveriges tycks prestera bäst inom hela EU. Tillväxten på nästan 7 procent för tredje kvartalet är i klass med det snabbväxande Asien och staten väntas göra överskott i år, samtidigt som företag och privatpersoner känner framtidstro. Arbetslösheten faller och för de kommande två åren bedömer Arbetsförmedlingen att 100 000 jobb växer fram.

Företagarbarometern visar på en ökande optimism bland landets företagare, inte minst i Västsverige. Orderingång, lager och utsikterna för nyanställningar ser allt bättre ut. Efter fordonskrisens kaos reser sig nu det västsvenska företagandet. Sverige går som tågen borde göra.

Finansminister Anders Borg har med ansvarslinjen lotsat Sverige genom den värsta finanskrisen på årtionden. Svenska folket valde att behålla Alliansregeringen med Borg vid rodret, och nu gäller fortsatt ansvarstagande.

Sverige är nu Europas skyltfönster, men det finns flera faror mot de goda framtidsutsikterna. Roten till det onda återfinns främst i andra länder. Om andra länder går omkull eller drabbas av bakslag kommer det att märkas i Sverige genom en svårstoppad kedjereaktion. Det är en anledning till att Sverige bidrar till att stärka Irland med lån.

Att fortsätta utvecklas på hemmaplan är nyckeln till vidare framgång. För att ta ytterligare kliv framåt behöver Sverige fler företag med nya idéer och innovationer. Sverige behöver tänka nytt i såväl inlandet som städerna, inte minst om jobben ska fortsätta bli fler. I vissa fall handlar det om kapitalförsörjning. Mer pengar till export- och investeringskrediter underlättar för fler att vidga sina marknader och i praktiken ha råd att omvandla idéer till verklighet. Det behövs bättre förutsättningar för företagsinkubatorer, vilket inte minst kommer unga blivande entreprenörer till nytta.

Vidare kommer Alliansregeringen att fortsätta med regelförenklingsarbetet. Det gäller att med viss finess göra regelverken mer begripliga och avskaffa onödigheter samtidigt som viktig lagstiftning inte urholkas.

Med ett förstärkt företagsklimat kan ny teknik – inte minst inom miljöområdet – växa fram. Oprövad teknik kräver mod och hårt arbete att förverkliga. För framtida generationer kan det visa sig avgörande om Sverige får fler framgångsrika miljöteknikföretag. En sund politik och ett ivrigt företagande är effektivt för att möta vår tids miljöproblem.

Att omvandla idé till verklighet uppfattas av många människor en omöjlig dröm. Vår politik tar sikte på att hjälpa fler göra verklighet av sina idéer. Det vinner hela Sverige på.

Nystartzoner – en möjlighet för Göteborg

Sveriges ekonomi har återhämtat sig starkt efter den globala finanskrisen. Med tillväxt på över sex procent av BNP ser de kommande åren ljusa ut. Samtidigt finns fortfarande utmaningar kvar med utanförskapet i Sverige, som måste motverkas kraftfullt.

Bilderna skiljer sig mycket åt från plats till plats. I vissa områden utmärker sig arbetslösheten tydligt trots närheten till växande städer och regioner. Detta slår hårt mot dem, inte minst ungdomar, som står utan arbete och har bristande utbildning. Med god ordning och reda i de offentliga finanserna är det nu möjligt att göra insatser mot utanförskapet.

Ekonomiska frizoner har framgångsrikt prövats i andra länder. Regeringen har nu öppnat för sådana i Sverige genom att göra det möjligt med så kallade nystartszoner. Nystartzoner innebär bland annat möjlighet till skattelättnader för företag i områden med högt utanförskap.

Utanförskapet tar sig olika skepnader med problem och utmaningar som varierar, och därför måste också lösningarna variera. Bara i Göteborgsområdet går det att peka på flera områden såsom Angered, Biskopsgården och Bergsjön med gemensamma nämnaren att utanförskapet är stort, men samtidigt har skiljda förutsättningar. För bästa effekt av insatserna är det viktigt att ta ett helhetsgrepp.

Kombination av satsningar

Förutom skattelättnader för företag i dessa områden är även arbetsmarknads- och utbildningspolitiska satsningar nödvändiga. Och på sikt är stimulanser för att uppmuntra till nya etableringar och entreprenörskap kanske allra viktigast.

Särskilda satsningar på lärlingsplatser för boende i dessa områden, gör det lättare att gå från arbetslöshet till anställning och uppmuntrar företagen att anställa lokal arbetskraft.

Att göra det mer attraktivt att läsa efter gymnasiet ger många positiva effekter, såväl för varje individ som för samhället i stort. Därför är det viktigt att ha breda lösningar för att häva utanförskapet. Insatser för att få fler företag att etablera sig måste gå hand i hand med insatser på arbetsmarknaden och inom utbildning.

Sedan maktskiftet 2006 har alliansregeringen konsekvent stärkt företagsklimatet. Jag är övertygad om att företagsetableringar i Göteborgsområdet i stort skulle stimuleras med till exempel riktade ändringar av arbetsgivaravgifter och moms i geografiska områden med stort utanförskap.

Åtgärderna löser inte alla problem, men de kan vara ett viktigt verktyg för att ta vara på potentialen i dessa stadsdelar. Med nystartzoner har Göteborg möjlighet att gå i bräschen för att vända utvecklingen till en positiv tillväxt och dessutom minska utanförskapet.

Patentlösning kan få Europas att tala samma språk

En av EU’s verkliga långbänkar är på nu äntligen på väg att lösas. Det handlar om att äntligen få på plats ett EU-patent, som efter decenniers ältande ska kunna gälla i alla de 27 medlemsländerna. Många små innovationsbaserade företag är extremt beroende av ett gemensamt patent, för att kunna ha råd att verka över hela EU.

Ett EU-patent skulle rejält stärka europeiska innovationers långsiktiga konkurrenskraft gentemot USA och Japan. Avsaknaden av ett enhälligt patentsystem är en stor svaghet för den europeiska ekonomin. I USA räcker det med ett patent medan det i Europa behövs ett patent i varje land vilket är både betydligt dyrare och mer komplicerat.

Språkfrågan har dock komplicerat och fördyrat patentansökningarna därtill är även rättssäkerheten sämre i Europa då EU saknat ett heltäckande domstolssystem som smidigt kan lösa patenttvister. Hittills har många regeringar inte velat öppna upp för en överstatlig lösning för att lösa upp knutarna kring språk- och domstolsfrågan.

Nu står patentfrågan inför ett genombrott, mycket tack vare Sveriges insatser under EU-ordförandeskapet hösten 2009. Genom att lyfta ut den politiskt känsliga språkfrågan lyckades handelsminister Ewa Björling ena EU:s inre marknadsministrar om allmänna riktlinjer för ett EU-patent som ska gälla i alla 27 medlemsländerna. Man antog också slutsatser om ett nytt europeiskt domstolssystem för lösning av patenttvister.

Nu handlar förslaget om att patentet ska finnas på de tre språken engelska, franska och tyska. Det är rimligt då majoriteten av patenten inom EU söks på dessa tre språk. Endast Spanien och Italien motsätter detta och argumenterar för att det antingen ska vara enbart engelska eller krav på alla medlemsspråk.

Enligt fördraget finns det dock en möjlighet för majoriteten av länderna att med fördjupat samarbete, själva gå före och fatta ett beslut. Beslutsformen ”fördjupat samarbete” har skapats just för att en minoritet inte ska kunna stoppa en majoritet att gå längre på ett område som bedöms vara i linje med EU:s övergripande mål.

Vid det snart förestående mötet med EU’s inre-marknadsministrar kommer frågan åter att tas upp. Även om Italien och Spanien ställer sig vid sidan av uppgörelsen, skulle tillvaron förenklas betydligt för alla de mindre företag som siktar utanför det egna landets gränser.

Sverige är i dag världens näst mest konkurrenskraftiga land och det mest innovativa landet i EU, och har alla förutsättningar att nå världstopp i båda disciplinerna. För att nå dit hän kommer alliansregeringen att arbeta vidare för fortsatt fler regelförenklingar på den inre marknaden, bra frihandelsavtal och ytterligare undanröjande av handelshinder. Men först väntar en patentlösning som får EU’s innovatörer att tala samma språk.