Kosmopoliter öppnar dörrar

Den här texten skrev jag tillsammans med Christina Löwenström. Den har tidigare publicerats i GT och tidningen Entreprenör

Vi lever idag i en alltmer globaliserad värld där länder kopplas tätare samman via handel, resor och utbyten av idéer. Sverige är dessutom ett av världens allra mest exportberoende länder. Mot den bakgrunden är det hög tid att vi i Sverige på allvar börjar ta tillvara de resurser i form av språkkunskaper, kulturell kännedom och nätverk som utrikes födda tar med sig hit.

Att skapa värdefulla kopplingar mellan svenska företag och nya svenskar är tanken bakom det Projekt Kosmopolit som handelsminister Ewa Björling tagit initiativ till. Kosmopolit drivs i nätverksform och finns idag representerat i fem olika regioner i Sverige. Företagare födda utomlands besitter goda kunskaper om affärskultur politik, språk och religion i sina forna hemländer. De har särskilt goda förutsättningar att bedriva handel över gränserna och kan dessutom vara vägvisare för andra svenska företagare.

Att knyta kontakter mellan svenska exportföretag och nyanlända till Sverige är värdefullt av många skäl. Dels är det en utmaning för många med invandrarbakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Särskilt tufft är det om man är helt ny i Sverige. Men ett projekt som Kosmopolit handlar minst lika mycket om de stora vinster det innebär för de företag som kan dra nytta av nyanländas särskilda kompetenser.

En ännu opublicerad studie har följt mångfaldens betydelse för 7000 svenska företag under tio års tid och kommit fram till att de företag som är bäst på att ta tillvara utländsk kompetens också väsentligt stärker sin export och import. Ett intressant resultat av studien var också att det lönade sig att anställa personer som ganska nyligen anlänt till Sverige jämfört med dem som bott här i många år. De nätverk som människor har i sina hemländer är något av en färskvara som måste underhållas. Ser man till hela exporten i Sverige och inte bara enskilda företag, kan man också se att en ökning av andelen utrikes födda i arbetskraften med en procentenhet i genomsnitt ökar exporten med nio procent.

För att svenska företag bättre ska nå framgång i den internationella konkurrensen om kunder, krävs att man tar tillvara de resurser som finns bara på armlängds avstånd. Att sprida den insikten till fler små som stora svenska företag är en viktig uppgift för Kosmopolit. För trots att många som kommit hit från andra länder redan bidrar till att göra Sverige rikare – på mer än ett sätt – är det många som ännu väntar på att få chansen att få visa vad de går för. Att inte ta tillvara deras kunskaper är ett slöseri med mänsklig förmåga.

Dela/Spara

Nystartzoner – en möjlighet för Göteborg

Detta är en längre variant av en debattartikel som publicerades i Göteborgsposten den 14 augusti

Så har nu regeringens utredare lagt fram förslaget om nystartszoner, en reform för att bryta utanförskap och öka delaktigheten i arbetslivet. Ekonomiska frizoner har med framgång prövats i andra länder med Frankrike som bästa exempel. Det huvudsakliga syftet med nystartszoner är att öka sysselsättningen och nyföretagandet i områden med utbrett utanförskap. Inte minst för Göteborg skulle detta innebära en stor möjlighet.

I nystartszonerna ges företag skattemässiga fördelar i förhållande till företag i andra områden. En väl så viktig åtgärd, men skattelättnader för företag räcker inte för att komma till rätta med problemen i dessa områden. Matchningen på arbetsmarknaden måste också förbättras. Bland annat genom att stärka insatserna ytterligare med nystartskontor och jobbcoacher.

En av flera anledningar till att vissa områden drabbas av högre utanförskap är att många som lyckas ta sig in på arbetsmarknaden då väljer att flytta därifrån. Kvar blir de som ännu inte tagit sig ur utanförskapet. Problemen förstärks av att många utrikes födda i dessa områden har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. En låg sysselsättningsgrad är ett stort samhällsproblem som medför välfärdsförlust för de människor som inte ges möjlighet att fullt ut vara delaktiga i samhället. Dessutom går samhället miste om den produktion som dessa personer skulle kunna bidra med vilket leder till ett högt bidragsberoende. Därför måste kraft läggas på att fler ska ges möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och nystartszoner är en god väg.

Främst socialdemokraterna har hittills visat motstånd till nystartszoner. Snedvridning av konkurrensen är ett av de tunnare argumenten i sammanhanget. Om en matbutik i Biskopsgården kan anställa fyra personer tack vare nystartszonMotståndet blir än svårare att förstå när man dessutom kopplar på deras skattehöjningar för unga och slopande av jobbskatteavdraget. Retorikens ’Alla ska med’ byts i praktiken ut mot tjurigt motstånd mot aktiva insatser som nystartsjobb, nystartszoner, lärlingsplatser och jobbcoachning.

Vägarna till nya jobb har aldrig varit fler än idag men det krävs ändå ständigt nya verktyg i jobbskaparlådan. Alliansregeringen har sedan maktskiftet 2006 genomfört över 170 åtgärder för att stärka företagsklimatet. Lägger man dessutom till nystartszoner kan det bli en utmärkt satsning som fokuserar på att vända utvecklingen i områden med låg sysselsättning. För Göteborg skulle nystartszoner ytterligare stimulera företagsetableringar och samtidigt vara ett viktigt verktyg för att bryta utanförskapet i många stadsdelar.

Det vilar ett stort ansvar på dem som säger nej till nystartszoner, att komma med andra kraftfulla idéer som konkret kan bryta utanförskapet. Detta har Göteborgs rödgröna styre hittills inte lyckats med.Nystartszoner är en möjlighet för Göteborg varför det är dags att göra allvar av de förutsättningar som regeringen nu lägger grunden för. Därför borde man ta chansen att förbereda för nystartszonernas möjligheter i Göteborg och komplettera med andra lokala insatser som kan betyda mycket för många människors väg till egen försörjning. Det är Göteborg värt.