Här hittar du mig i Almedalen!

Nu har Almedalsveckan dragit i gång för i år. För egen del blir det en bred palett av ämnen som ska avhandlas. De seminarier där jag ingår som paneldeltagare ser du i listan nedan. Därutöver kommer jag förstås att besöka även andra evenemang. Det blir en spännande vecka att se fram emot!

Tisdag 2/7 08.00-09.15
Almega: ”30 000 nya jobb inom FM-Företagen”
Almegatältet, Wisby Strand
Tisdag 2/7 13.30-15.00 
Redarna: ”Svaveldirektivet – sanning och konsekvens”
Gotlandsbolagets trädgård, Hamngatan 1
Tisdag 2/7 15.15-16.45
BRG: ”Miljömålen kan skapa nya jobb och affärer – vad står i vägen?”
East Sweden Garden, Clarion Hotel Wisby
Onsdag 3/7 10.30-11.30
AstraZeneca: ”Global konkurrens och förutsättningarna för tillverknings- och exportindustrin i Sverige”
Hälsodalen, S:t Hansgatan 13
Torsdag 4/7 15.00-16.00 
Nyföretagarcentrum: “Finansiering är inte allt men ändå nödvändigt!”
Visby Hotel
Dela/Spara

“Ändra bilden av förorten”

Nedanstående artikel på temat nystartszoner publicerades i Jönköpings-Postens den 24/6.


Nyligen arrangerades Hammarkullekarnevalen i Göteborg. Arrangemanget gick av stapeln första gången 1974 och är i dag Sveriges största karneval. För besökarna innebär festligheterna en positiv upplevelse av den lokala kulturen och en in-blick i det vanliga livet bland boende och företagare som verkar på plats. Alltför ofta är bilden av stadsdelar som Hammarkullen en helt annan. Med begrepp som “utanförskapsområden” sätts visserligen ljus på verkliga problem, samtidigt som etiketten skymmer en vardag som är långt ifrån nattsvart.

Vårens våldsamma händelser i Husby och andra förorter stärker den bild som utanförskapsområdena alltför ofta förknippas med. Det är beskrivningar av våld, gängkriminalitet och utanförskap. Det erbjuds förklaringsmodeller som leder slutsatserna till att Sverige är fullt av platser där uppgivenheten tagit överhanden och hoppet lyser med sin frånvaro.

Något som sällan lyfts fram är den energi och idérikedom som finns i dessa områden. Städernas förorter erbjuder redan idag ett omfattande företagande och här bor människor som i betydligt högre utsträckning än mediabilden visar, har såväl arbete att gå till som ett djupt engagemang i sina lokalsamhällen. Det är den sidan som Hammarkullekarnevalens besökare kommer i kontakt med och den finns lika stark på många andra platser.

Vad gör man då för att lyfta förorterna ytterligare och ge mer utrymme åt de positiva krafterna? En reform som äntligen börjar ta form är nystartszoner. Nystartszoner innebär att mindre företag som verkar i områden präglade av utanförskap, får skattelättnader för att kunna växa och utvecklas ytterligare. Såväl nyetablerade som existerande företag stimuleras och får enklare att verka och växa. öKAD INTEGRATION sker genom att sänka trösklarna till jobb och företagande. Detta har Alliansen sedan 2006 verkat för och förslaget om nystartszoner är en av flera satsningar. Regeringen har även infört en jobbstimulans som innebär att den som har försörjningsstöd och får erbjudande att arbeta extra, inte får hela sin inkomst avräknad från försörjningsstödet. Det ska aldrig straffa sig att ta det viktiga första steget in i arbetsliv.

Vi vill se en utveckling där alla de platser som i dag beskrivs som utanförskapsområden har fått en helt annan etikett än idag. En sådan finns inom räckhåll och vi jobbar helhjärtat på att nå ända fram. Vi vill se en utveckling där alla de platser som i dag beskrivs som utanförskapsområden har fått en helt annan etikett än idag.

Replik i debatten om sjöfarten

I dagens GT kan man läsa min och Jessica Rosencrantz replik på ett tidgare inlägg av socialdemokraterna Christina Oskarsson och Lars Johansson.


I ett debattinlägg i GT 30/5 uttrycker Christina Oskarsson (S) och Lars Johansson (S) sin oro över utvecklingen för svensk sjöfart. Det är en oro som vi delar. Svensk sjöfart står i dag inför stora utmaningar och befinner sig i stenhård konkurrens med omvärlden.

Under senare år har vi sett många rederier lämna eller minska sin närvaro i Sverige. Det är en allvarlig utveckling med tanke på sjöfartens centrala roll för svensk handel. 90 procent av de varor som passerar Sveriges gränser gör det vattenvägen vilket gör sjöfartens villkor till en nationell fråga. Den situation som svensk sjöfart nu befinner sig i är resultatet av en utveckling som pågått i årtionden där frågor som rör näringens villkor varit kraftigt nedprioriterade.

Utvecklingen går dock att vända. I januari presenterade regeringen en handlingsplan för sjöfarten innehållande ett 20-tal åtgärder med syfte att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart. Handlingsplanen för sjöfarten har inneburit ett helhetsgrepp om de åtgärder som måste göras. För första gången tas sjöfarten på allvar och arbetet präglas av en helhetssyn som är helt nödvändig.

Frågan om tonnageskatt har länge stått i centrum för debatten, och det finns en förståelig frustration kring att ett slutgiltigt förslag har dröjt. Det är av stor vikt för svensk sjöfart att kunna konkurrera på likvärdiga villkor med omvärlden och där ingår att vi når fram till en bra lösning gällande tonnageskatten.

Den nya tonnageskatteutredningen har fått ett tydligt uppdrag att verka för en ökad andel svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. För att arbetet ska ge bästa möjliga villkor för svensk sjöfart för lång tid fram-över är det avgörande att systemet blir riktigt från början, annars riskerar man en situation med ökad utflaggning i stället för tvärtom. Frågan är för viktig för att slarvas bort.

Regeringen har på punkt efter punkt visat att man tar frågan på allvar och visar tydligt att arbetslinjen och förbättrade villkor för företagen inte är begränsade till det som händer på fast mark. Sjöfarten utgör en oumbärlig del av det blodomlopp som är förutsättningen för hela landets näringsliv.

Hans Rothenberg
Riksdagsledamot (M) i näringsutskottet.

Jessica Rosencrantz
Riksdagsledamot (M) i trafikutskottet.