Urstarka finanser banar väg för fler jobb och en bättre välfärd

Nedanstående inlägg publicerades på GP Debatt webbsida 20 november.

Sverige har i dag Europas starkaste offentliga finanser vilket ger oss utrymme att lägga fram en budget som både ökar sysselsättningen och företagens konkurrenskraft samtidigt som välfärden stärks, skriver Hans Rothenberg och Jonas Ransgård (M).

Vi står upp för att den gemensamt finansierade svenska välfärden ska vara tillgänglig för alla genom livet och kännetecknas av trygghet och kvalitet i hela landet. Under sina två mandatperioder har Alliansregeringen gjort historiska satsningar där vi sedan 2006 tillfört 67 miljarder på vård, skola och omsorg. Vi fortsätter att satsa på kvalitet och effektivitet i vården och föreslår därför en flerårig satsning på vård av personer med kroniska sjukdomar och fler platser på hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Alliansen är tydlig med att vi tillsammans går till val på en ansvarsfull ekonomisk politik som skapar fler vägar till arbete då detta är grunden för en fortsatt stark välfärd. Den resan börjar med Sveriges småföretagare och entreprenörer som utgör en viktig tillväxtmotor då fyra av fem jobb skapas här. Det är därför av största vikt att vi fortsätter utveckla ett företagsklimat som förenklar för företagare att starta och driva verksamhet.

Genom att införa ett investeraravdrag och sänka bolagsskatten samt arbetsgivaravgifter kompletteras tidigare åtgärder, såsom sänkt restaurangmoms, vilka tillsammans beräknas skapa nära 130 000 jobb. Vi fortsätter att underlätta företagens vardag i budgeten med målsättningen att fler ska våga språnget att förverkliga drömmen om att starta företag om trösklarna. Därför görs en översyn av högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader och arbetar vidare med en dörr in för företagens uppgiftsinlämning till myndigheter. Dessutom införs riktade åtgärder för att främja kvinnors företagande, unga innovatörer och entreprenörskap på högskolor och universitet.

Fortsätter på inslagen väg

Under Alliansregeringens tid har hushållens ekonomi stärkts och på den vägen fortsätter vi. Därför införs nu en förstärkning av jobbskatteavdraget, höjd gräns för statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionärer vilket ökar konsumtionsutrymmet och främjar handel och tillväxt samtidigt som vi uppmuntrar till arbete och gör att fler människor har mer att leva på av sin lön. Jobbskatteavdragen har sammantaget inneburit en extra månadslön om året för det arbetande Sverige. För en vanlig barnfamilj kan jobbskatteavdragen innebära ett välbehövligt tillskott på upp till 4000 kronor i månaden.

Mot detta står Socialdemokraterna som vill skicka in en chockstöt mot arbetslinjen och företagsamheten genom att höja såväl bolagsskatten som arbetsgivaravgiften för unga. När man dessutom kryddar anrättningen genom att fördubbla restaurangmomsen landar notan på ökade kostnader på över 30 miljarder kronor direkt riktade mot Sveriges viktigaste jobbskapande kraft. I ett möjligt samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet riskerar skattehöjningarna rusa upp mot 70 miljarder kronor och riskera bortåt 90 000 färre jobb. Alltså ett omvänt recept som gör det dyrare och svårare att starta företag och skapa fler jobb.

Det är nu gyllene läge att ta vara på Sveriges goda förutsättningar att med urstarka finanser kunna satsa när andra länder i vår närhet får bromsa och skära ner. Med Alliansregeringens budget som nu ligger på riksdagens bord tar vi moderater fortsatt ansvar för Sverige för fler jobb, ökad tillväxt och bättre välfärd.

Hans Rothenberg (M)
riksdagsledamot Finansutskottet

Jonas Ransgård (M)
vice ordförande Göteborgs kommunstyrelse

Dela/Spara

Nytt avdrag för investering gör fler till engagerade ägare

Nedanstående artikel publicerades i Entreprenör #9

Den 2 oktober beslutade riksdagen om införandet av det så kallade investeraravdraget som kan komma att spela en stor roll för små företag i tidiga skeden av sin utveckling. Investeringsavdraget tillfaller privatpersoner som satsar pengar i företag med färre än femtio anställda och en nettoomsättning på mindre än 80 miljoner kronor.

Avdraget motsvarar hälften av investeringsbeloppet upp till 1,3 miljoner. För den enskilde innebär det en skattelättnad upp till 195 000 kronor. Genom att uppmuntra till investeringar ökar avdraget tillgången till kapital för företag som ofta befinner sig i ett kritiskt skede av sin utveckling. Samtidigt blir det mer intressant för den utanför den inre kretsen i ett företag att stödja en affärsidé man tror på. En annan viktig dimension i kvartalskapitalismens tidevarv är bristen på det engagerade ägandet. Det är något som saknas på många håll men återfinns i flera av det stora familjeföretagen. Den som utifrån egen övertygelse satsar pengar på att stödja en affärsidé, gör det troligtvis mer långsiktigt och med större engagemang i företagets fortlevnad även om motsvarande belopp satsas på börsen. Investeringsavdraget är särskilt välkommet då det siktar in sig på att nyttiggöra det enskilda privata kapitalet.

Socialdemokraternas recept på kapitaltillskott handlar ofta om att staten och politikerna är bäst skickade till detta och att anonyma ansiktslösa system ger den bästa utvecklingen. I det resonemanget kan skatterna aldrig bli för höga och dessutom ska ett statligt innovationsråd med statsministern i spetsen stå för de nya idéerna, samtidigt som riskkapitalet ska tillhandahållas av statliga myndigheter. Att vi behöver en god infrastruktur för statligt riskkapital ifrågasätter ingen men vi riskerar att gå miste om väldigt mycket om inte även enskilda personer bjuds in att bidra med egna idéer och satsningar.

Hans Rothenberg (M)
Riksdagsledamot

Varför detta motstånd mot sänkt krogmoms?

Nedanstående artikeln publicerades på GT debatt (pappersupplaga) 13 november.

I den politiska debatten kan man under senare år skämtsamt konstatera att Socialdemokraterna gärna motsätter sig alla skattesänkningar – innan de genomförs. Det gäller såväl jobbskatteavdraget som den sänkta bolagsskatten.

Intressant nog gäller det dock inte den sänkta restaurangmomsen där det utlovats en återställare vid en S-regering efter nästa års val. Även den halverade arbetsgivaravgiften för unga skulle komma att höjas, något som i allra högsta grad skulle påverka hotell- och restaurangbranschen där många unga får sitt första jobb. Motståndet mot den sänkta restaurangmomsen är på ett sätt lätt att förstå. De som tycker att skatterna aldrig kan vara för höga ser varje skattesänkning alltid som en utgift, sällan som en satsning och aldrig som något som kan vara principiellt rätt och riktigt. Det gäller såväl sänkta skatter för vanligt folk som sänkt moms på restaurangmat.

Det som skiljer de två reformerna åt är att den förra har haft så påtaglig påverkan på människors ekonomi att det blir svårsålt att backa bandet tillbaka. Momssänkningen å andra sidan ses av kritikerna som en eftergift till ett särintresse, en reform som inte skulle sörjas av någon annan än de närmast berörda om den revs upp. Det är min och många andras fasta övertygelse att den bedömningen är helt fel. I själva verket är den sänkta restaurangmomsen ett skolboksexempel på vad som kan hända när företagen i en bransch får ett större ekonomiskt utrymme att använda till investeringar, nyanställningar eller till att sänka eller hålla tillbaka priserna för att locka fler kunder. Flera krögare har berättat om att de kunnat satsa på att utöka sin verksamhet tack vare den sänkta momsen. När reformen kom på plats fick även Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera den. En första delrapport kommer redan den 1 januari 2014. Det ska bli mycket intressant att se en total genomlysning av reformens effekter. Branschens intressenter har löpande kunnat redovisa mycket positiva resultat – Visitas senaste beräkningar visar på fler än 10 000 nya jobb sedan januari 2012 – men det är viktigt att få tydliga belägg på de totala effekterna.

Den faktiska nytta som momssänkningen skapat för branschen och alla som lever av eller kommer i kontakt med den, gör motståndet mot reformen svårare att förstå. De småföretagare som har fått bättre marginaler och alla de som gått från arbetslöshet till jobb tillhör inte något särintresse. Detta kommer alla vi som stöder reformen att ständigt påminna om.

Hans Rothenberg
Riksdagsledamot (M)