Varför detta motstånd mot sänkt krogmoms?

Nedanstående artikeln publicerades på GT debatt (pappersupplaga) 13 november.

I den politiska debatten kan man under senare år skämtsamt konstatera att Socialdemokraterna gärna motsätter sig alla skattesänkningar – innan de genomförs. Det gäller såväl jobbskatteavdraget som den sänkta bolagsskatten.

Intressant nog gäller det dock inte den sänkta restaurangmomsen där det utlovats en återställare vid en S-regering efter nästa års val. Även den halverade arbetsgivaravgiften för unga skulle komma att höjas, något som i allra högsta grad skulle påverka hotell- och restaurangbranschen där många unga får sitt första jobb. Motståndet mot den sänkta restaurangmomsen är på ett sätt lätt att förstå. De som tycker att skatterna aldrig kan vara för höga ser varje skattesänkning alltid som en utgift, sällan som en satsning och aldrig som något som kan vara principiellt rätt och riktigt. Det gäller såväl sänkta skatter för vanligt folk som sänkt moms på restaurangmat.

Det som skiljer de två reformerna åt är att den förra har haft så påtaglig påverkan på människors ekonomi att det blir svårsålt att backa bandet tillbaka. Momssänkningen å andra sidan ses av kritikerna som en eftergift till ett särintresse, en reform som inte skulle sörjas av någon annan än de närmast berörda om den revs upp. Det är min och många andras fasta övertygelse att den bedömningen är helt fel. I själva verket är den sänkta restaurangmomsen ett skolboksexempel på vad som kan hända när företagen i en bransch får ett större ekonomiskt utrymme att använda till investeringar, nyanställningar eller till att sänka eller hålla tillbaka priserna för att locka fler kunder. Flera krögare har berättat om att de kunnat satsa på att utöka sin verksamhet tack vare den sänkta momsen. När reformen kom på plats fick även Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera den. En första delrapport kommer redan den 1 januari 2014. Det ska bli mycket intressant att se en total genomlysning av reformens effekter. Branschens intressenter har löpande kunnat redovisa mycket positiva resultat – Visitas senaste beräkningar visar på fler än 10 000 nya jobb sedan januari 2012 – men det är viktigt att få tydliga belägg på de totala effekterna.

Den faktiska nytta som momssänkningen skapat för branschen och alla som lever av eller kommer i kontakt med den, gör motståndet mot reformen svårare att förstå. De småföretagare som har fått bättre marginaler och alla de som gått från arbetslöshet till jobb tillhör inte något särintresse. Detta kommer alla vi som stöder reformen att ständigt påminna om.

Hans Rothenberg
Riksdagsledamot (M)

Dela/Spara

Leave a Reply